Barnförbjudet
Jag SUGER RÖVBALLE ................................ ja nu har jag sagt det.
Alltså det gäller ridningen. Det kändes så bra innan sista ridningen innan jul. Då hade vi en tävling på tid och det gick FORT o då menar jag riktigt FORT. Den gången red jag LÅNGT över min förmåga och det har nu satt sina spår.
Jag vågar knappt rida längre, förra veckan skobbade jag t.o.m..
Idag så var vi bara 3st och jag fick Latent igen, en mycket stor herre som är lugnet själv, ok 2 veckor sedan blev han rädd o hoppade åt sidan .. men annars jättego.
Som sagt vi fick mycke tid att träna på det vi ville, men jag skakade som ett asplöv o vågade knappt trava.
vafan är det för fel på mig????
Alltså jag brukar inte vara så här rädd. Men nu har det låst sig TOTALT.
På slutet av lektionen skulle vi göra ett litet ridprogram i trav... Jag skrittade igenom halva i osäkerhet och SJÄLVKLART börjar hästjäveln att GALOPPERA. Inte blev jag mindre rädd av det. Ridläraren skriker: ta det lugnt sätt dig ner o dra, släpp, dra släpp ... fick stopp på honom, då börjar han backa, kasta med huvudet o gå sidledes. Automatsikt så drar man ju ändå mer. FEL FEL FEL För sjutton gubbar ANNA, ge hästen långa tyglar ... jaja efter några sekunder som för övrigt är på tok för långa för mitt hjärta så släpper jag tyglarna o hästen skrittar fint efter gatan igen ....
Klarade inte av att skritta ner sista tiden så jag klev av. Förstår hur min dotter känner det när jag säger till henne att det gör ont att ramla när man åker skridskor och att det kommer att göra det tills man har lärt sig, ser hennes ögon tåras. Idag gott folk så var det nästan att mina ögon tårades av frustration, jag vill inte höra dom orden som min dotter får höra av mig ... Men självklart förstår jag ju
Det är kanske som mange säger: Det vorde kanske bra att du åkte av så att du märker att det inte var så farligt.
Men jag har klamrat mig fast hittils, fan jag kniper med benen så in i .......
Känner ingen direkt längtan till nästa onsdag :(
Hoppas verkligen att detta går över för jag tycker/tyckte ju så mycket om det.
Nä nu skall jag lägga mig, arbetsdag imorgon.
Mange vabbar imorgon med
Ja det är inte så lätt! Men jag tror man skrämmer upp sej mer och mer när det varit uppehåll ett tag om det hänt nåt obehagligt. Du får försöka att inte se hästen som en elak jävel utan som en snäll kompis som står ut med att vanka runt i ett ridhus dagarna i ända - fast du måste förstås bestämma vart och hur fort han ska vanka. Kanske inte vore så dumt med en lektion där man inte alls rider utan bara hanterar hästen vid hand?
Ge nu inte upp, du verkar ju tycka det är ganska roligt trots allt.
Kram
Tack :-)
Jag tycker att det är supertufft att du sitter upp när du är rädd, och det kommer att gå över. Försöka att sitta ner ordentligt djupt i sadeln och tänka "takten-takten" för oftast kommer man i otakt och då blir det en massa missförstånd mellan häst och ryttare.
Jag har också suttit upp och varit rädd, liv-rädd, men... det går över ;-) Tänk också på att du inte ridit så himla länge, det tar tid att lära sig läsa av och kommunicera med hästar.
Hoppas att rädslan snart släpper, så att du kan njuta av dina ridlektioner igen!
Kram
Kämpa på bara. Tycker du är stentuff som inser att du är rädd och fortsätter.
Kram
