Idag har Ebba varit på ridskolan. Vi åkte dit tidigare för att träffa Angela och Amina. Angela och jag rider ihop på onsdagarna och när våra barn träffades så inträffade det en stor kompiskärlek barnen emellan.
Dom gillar verkligen att vara med varandra.

Idag så fick vi Tina igen, hon var inte alls på humör, så fort jag närmade boxen så sparkade hon och när jag väl kom in i boxen så ville hon bita och trycka upp mig mot väggen. var riktigt jobbigt för efter ett tag så blev jag rädd... Till slut så kom ett barns morfar till undsättning. Så han fick hålla i henne och sätta henne på plats medans jag satt på sadeln.
Trenset var ingen rolig historia det heller.... men efter mycket kämpande så blev hon klar.

Ridningen sedan gick jättebra.

Igår var vi iväg och köpte en ny ridhjälm till ebba. Hon ville gärna ha en sådan där mössa som man sätter på hjälmen för det har nämligen hennes ridlärare pauline. Så när vi kom dit så såg pauline att ebba hade en ny hjälm och påpekade detta. Då sa ebba att hon hade ju inte en sådan där färgglad mössa som hon hade.
Hon sa då att hon skulle se om hon inte hade en extra åt ebba. Så efter lektionen kom hon med en lila med stjärnor på. Snacka om att ebba blev glad :)


Surpuppan Tina ;)



 Ebba och Amina


Ebba, Amina med Candy

Jag SUGER RÖVBALLE ................................ ja nu har jag sagt det.
Alltså det gäller ridningen. Det kändes så bra innan sista ridningen innan jul. Då hade vi en tävling på tid och det gick FORT o då menar jag riktigt FORT. Den gången red jag LÅNGT över min förmåga och det har nu satt sina spår.
Jag vågar knappt rida längre, förra veckan skobbade jag t.o.m..
Idag så var vi bara 3st och jag fick Latent igen, en mycket stor herre som är lugnet själv, ok 2 veckor sedan blev han rädd o hoppade åt sidan .. men annars jättego.
Som sagt vi fick mycke tid att träna på det vi ville, men jag skakade som ett asplöv o vågade knappt trava.
vafan är det för fel på mig????
Alltså jag brukar inte vara så här rädd. Men nu har det låst sig TOTALT.
På slutet av lektionen skulle vi göra ett litet ridprogram i trav... Jag skrittade igenom halva i osäkerhet och SJÄLVKLART börjar hästjäveln att GALOPPERA.  Inte blev jag mindre rädd av det. Ridläraren skriker: ta det lugnt sätt dig ner o dra, släpp, dra släpp ... fick stopp på honom, då börjar han backa, kasta med huvudet o gå sidledes. Automatsikt så drar man ju ändå mer. FEL FEL FEL För sjutton gubbar ANNA, ge hästen långa tyglar ... jaja efter några sekunder som för övrigt är på tok för långa för mitt hjärta så släpper jag tyglarna o hästen skrittar fint efter gatan igen ....
Klarade inte av att skritta ner sista tiden så jag klev av. Förstår hur min dotter känner det när jag säger till henne att det gör ont att ramla när man åker skridskor och att det kommer att göra det tills man har lärt sig, ser hennes ögon tåras. Idag gott folk så var det nästan att mina ögon tårades av frustration, jag vill inte höra dom orden som min dotter får höra av mig ... Men självklart förstår jag ju

Det är kanske som mange säger: Det vorde kanske bra att du åkte av så att du märker att det inte var så farligt.
Men jag har klamrat mig fast hittils, fan jag kniper med benen så in i .......

Känner ingen direkt längtan till nästa onsdag :(
Hoppas verkligen att detta går över för jag tycker/tyckte ju så mycket om det.

Nä nu skall jag lägga mig, arbetsdag imorgon.
Mange vabbar imorgon med